I en ny rapport från IFAU (LÄNK) visas att klasstorleken påverkar föräldrarnas beteenden. Större klasser leder till fler skolbyten och mer läxhjälp för barn till höginkomsttagare. I genomsnitt faller resultaten för barn till låginkomsttagare tre gånger så mycket som för barn till föräldrar med högre inkomst.

Här är intressant läsning om forskning kring förskoleklass med stark forskningsförankring: http://ekonomistas.se/2015/11/18/faran-med-tidig-skolstart/

Till sommaren 2016 beräknar Skolverket med att införa obligatoriskt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling årskurs 1-3. Bakgrunden är bl a Miljöpartiets vallöfte om läsa-skriva-räkna-garanti. Det handlar om att standardisera bedömningarna av läs- och skrivutvecklingen för att tidigt kunna sätta in och anpassa åtgärder. Skolverket har nu bjudit in lärare att via en webenkät (länk) komma med synpunkter på det förslag som ligger. Undersökningen stänger den 30 november.

Detta kommer med all sannolikhet att få stor betydelse för planeringen och genomförandet av årskurs 1-3 (och förskoleklassen) i framtiden. Därför –  ta chansen att läsa igenom och tycka till!

Idag har Skolverket presenterat en ny studie kring datoranvändande och resultat i PISA. Svenska barns datoranvändande ligger högt i förhållande till andra OECD- länder, och studien finner också att de elever som har högst datoranvändning i och utanför skolan är de som presterar sämst på PISA- provet. Många lärare efterlyser mer kunskap om hur datorer och IT kan användas i undervisningen.

Läs mer här.

Skolverket har i uppdrag att ta fram förslag till förändringar i läroplanen för förskolor och fritidshem. Mellan 28 augusti och 8 september kommer en webenkät att finnas tillgänglig för den som vill lämna synpunkter. Läs mer här.

Igår beslöt regeringen om att förskolor med kommunala och fristående huvudmän skall kunna ansöka om bidrag för minskade barngrupper från hösten 2015. Varje minskning motsvaras av 30.000 kr, de största barngrupperna kommer att prioriteras. Läs mer här.

Igår fattade Riksdagen två beslut av intresse för landets skolor.

Det ena gäller ett tillkännagivande om att göra grundskolan 10- årig, dvs att i praktiken omvandla förskoleklassen till årskurs 1. Detta är än så länge mest en markering från Allianspartierna (med hjälp av sd) mot minoritetsregeringen, men det gör det nödvändigt att waldorfrörelsen kan visa på riskerna med för tidig skolstart. Waldorfagora publicerar gärna på detta tema.

Det andra säger att det skall bli möjligt för de skolor och gymnasier som vill att utfärda ordningsomdömen. Saken måste förstås beredas innan den blir verklighet, t ex har Skolverket framför sig att ta fram kriterier, kommentarsmaterial osv. Vilket kan bli svårt. En intressantare fråga är dock hur ordningsomdömen kommer att landa hos lärarkåren – tankar kring detta?

I en ny rapport från IFAU har man undersökt vilka organisatoriska förändringar skolledare och huvudmän genomför som en konsekvens av lärarlegitimationen. Sju av tio gymnasieskolor planerar fortbildningar för att skaffa ämnesbehörighet, fyra av tio fortbildningar för pedagogisk behörighet. Vidare uppger hälften att de kommer att ha en situation där ej undervisande lärare sätter betyg eftersom undervisande är obehörig. En fjärdedel uppger att rektor kan komma att sätta betyg då det saknas behöriga lärare över huvud taget.

Läs rapporten här.

Den före detta waldorfeleven och ”mr Pisa” Andreas Schleicher presenterade idag en rapport som skall ligga till grund för Skolkommissionens arbete och som säkerligen kommer att debatteras en hel del framöver. Bland de saker han lyfte fram märktes bland annat rekommendationen att skapa ett nationellt institut för att stärka och göra lärarutbildningarna mer enhetliga. Återstår att se hur detta rimmar med den pedagogiska mångfald som de flesta politiker fortfarande säger sig vilja värna. Enligt OECD har de svenska lärarna internationellt sett en hög grad av autonomi, på bekostnad av deras ”accountability” som behöver stärkas. Skolkommissionens ordförande Anna Ekström var inte sen att påpeka sambandet med administrativa pålagor, och att det också var nödvändigt att begränsa dessa. Schleicher menade även att svenska elever tenderar att skjuta ifrån sig ansvaret för sina studier och att se sig själva som konsumenter. Det är därför nödvändigt att eleverna möter höga förväntningar. Utvecklande för lärarna är bl a auskultationer och kollegial feedback, enligt OECD ”billiga” förslag eftersom de bara kräver planering. Möjligen kräver de även ekonomiska resurser, eftersom det inte alltid är klart varifrån tiden skall tas.

Idag meddelades att den av regeringen utlovade skolkommissionen tillsatts. Ordförande blir Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, en delrapport presenteras 11 januari 2016 och slutpresentationen skall ske 13 januari 2017. Kommissionens uppdrag är omfattande: ta fram nationella målsättningar för att vända de fallande kunskapsresultaten, samt ge förslag på hur målsättningarna skall nås.

I direktivet är det värt att lyfta fram följande: man poängterar att uppdraget gäller ett sammanhållet skolsystem, dvs årskurs F-12. Detta är förmodligen positivt. Man har också getts mandat att föreslå författningsändringar, vilket återstår att se vad det innebär. I direktivet understryks att kommissionen skall ta fasta på OECD:s rekommendationer som kommer i slutet av april. Dessa kommer således förmodligen att väga tungt i kommissionens förslag. Av extra intresse för waldorfskolorna är förstås frågan om alternativa skolors villkor och förutsättningar att bedriva sin pedagogik. Bland kommittéledamöterna finns direktören för Stockholms Stadsmission, Marika Markovits, med. Stadsmissionen driver flera skolor utan vinstsyfte och är dessutom med i idéburna skolors riksförbund, liksom flera waldorfskolor och waldorfskolefederationen.